TEUOVISA IOT ITAdICS VIUATC ULVECKII GS:
Correspondens - Artikel.
Redaktionen har från en anonym
Correspondent, under poststämpeln La-
holm fått emottaga en uppsats röran-
de tvenne af de frågor, hvilka nu
mycket sysselsätta allmänna uppmärk-
samheten; den ena om företrädet c-
mellan den måttliga måttligheten el-
ler icke bränvinssupandet; den andra,
afseende att förekomma det nu så
mycket öfverklagade koppargiftet i
bränvin. Insändaren lemnar deruti någ-
ra uppgifter, hvilka han säger vara
byggda på tio-årig erfarenhet vid ett
större landtbruk, förenadt med brän-
neri. På begäran få vi, med uteslu-
tande af åtskilligt, hvilket synes lig-
ga fjermare ifrån det egentliga äm-
net, meddela det hufvudsakliga af
hans uppgifna erfarenhet.
Insändaren påstår, att kopparför-
satt bränvin tillverkas på all brän-
vins-redskap, af hvad beskaffenhet som
helst, men mest med den så kallade
pistoriska, så framt icke vid hvarje
veckas eller dags slut, när bränningen
uppslutas, hela redskapen jemte slan-
gen fylles med (helst) tunn drank,
och vid br änningens början alltsam-
mans sköljes me sd hett vatten. — Om
detta rätt verkställes, så är det, sä-
ger Insändaren, en praktisk sanning,
att intet spår till erg upptäckes. —
Att dranken verkligen är ett förträll-
ligt medel till fullkomlig rensning af
koppar- och metallkäril, anser Insän-
daren vara kändt och bepröfvadt,
samt att man således häruti äger ett
lätt medel att undvika bränvinets gif-
tiga egenskap.
Rörande den andra frågan eller
nyttan eller skadan af ett måttligt
bränvinssupande, uppger insändaren,
att ett dussin drängar som dagligen
njuta kost vid hans bord, erhålla dag-
ligen hvardera 3me supar jemte fö-
dande kost. De taga cj supen alt
uppreta aptiten, hvilken ett träget
arbete aldrig nekar dem, men de ta-
ga den gerna efter att hafva ätit nå-
got. — Flere af dessa skola hafva tje-
nat Insändaren 7, 9 a 9 är och under
hela tiden ej ett enda tjenstel:j jon cl-
ler annan menniskas på hans särd
dödt, och högst sällan någon sjuknat.
Äfven an för Insändaren, Patt, han
har 20 torpare, hvilka hvardera er-
hålla kanna bränvin i veckan; och
ehuru de för sin bergning oafbrutet
måste träget arbeta, och deribland,
ända sent ut på hösten, 1 mossar,
skall nästan aldrig någon af dem va-
rit sjuk och ingen under tt år hafva