re desto mera Ialskt och ogrundadt,
som skriften på intet enda ställe gåf-
ve anledning till den förmodan, som
skulle förfaltarens syftemål varit re-
ligiöst, vid hvilket förhållande det
icke eller kunde blifva fråga om nå-
gon jemförelse med, eller gäckeri af
Guds Treenighet; dessutom, då, en-
ligt hvad Huldberg trodde sig hafva
visat, att begreppet Gud i den åtala-
de skriften icke vore annat än poli-
tiskt eller filosofiskt, skulle ock deraf
vara en klar följd, att hvad samme
Gud sändt, icke eller kunde förstås
annorlunda, än i politisk mening;
hvad åter anginge uttrycket den rätt-
vise anden trodde Huldberg att fy-
ratio millioner civiliserade menniskors
uttalade opinion, väl kunde förtjena
namn af den rättvise anden; att
hvad beträffade Actors anmärkning i
afseevde å de sidorne 12 och 13 fö-
rekommande frågorna: Hvad är tro ?
och hvilken är Eder tro? jemte sva-
ren härå, trodde Huldberg sig redan
hafva i det föregående besvarat sam-
ma anmärkning; Huldberg ville blott
å nyo erinra, att ordet tro endast vo-
re ett politiskt eller filosofiskt uttryck,
som betydde en antipod till vetandet;
att Actors argumentation, hvarigenom
han sökt visa, alt författaren, då han
uti skriftens 4:de. Capitel om bud-
orden antagit desses antal till tio,
velat drifva gäckeri med Tio Guds
Bud, ville Huldberg hegagna till yc-
derläggande af samma påstående; då
nemligen Actor säger, att om förfat-
taren verkligen framställt tio stadgan-
den hade tiotalet kunnat anses såsom
tillkommet af en slump, kunde Huld-
berg, för sin del, icke inse hvarföre
— såsom här, efter hans öfvertygelse,
vore händelsen — tiotalet icke äfven
kunnat tillkomma genom cn slump,
ehuru författaren icke uppgifvit mer
än fyra serskilda stadganden; det ena
kunde vara en slump lika så väl som
det andras; de återstående sex budor-
dens reducerande till ett enda vore
likaledes en blott händelse; de hade
lika så väl kunnat uttryckas i tven-
ne, trenvne, eller flere; alt ordet till-
bedja, taget i sin högsta potens, vis-
serligen innefaltade något, som vore
användbart endast ocn allenast på Gud,
då detta begrepp tages i dess religiö-
sa betydelse, men att tillbedja, i läg-
re potens taget, deremot vore ett ut-
tryck, som kunde nyttjas om hvar-
jehanda andra föremål och då skulle
utmärka att man högeligen tyckte om
samma föremål; så hade författarens
mening med uttrycket tillbedja och
älska Chartan icke varit någon annan,
än att gifva tillkänna, att Chartan vore
21
a-A NN BA
ackerr, som IHuldberg olta bade
läst och hört ordet sålunda begagnas,
såsom exempel hvarpå Huldberg an-
förde det ofta begagnade uttrycket :
jag älskar icke blott, jag tillber
den eller den flickan. — Huldberg er-
indrade sig bestämdt, att han från
theatern hört följande diolog: Älskar
Ni min dotter? — Jag älskar henne
icke; jag tillber henne; utan att Sven-
ska tryckpressens väktare dervid fä-
stat någon effeetiv uppmärksamhet.
Anmärkningen, det de fyrd budor-
den egde uti uppställningen en sökt
likhet med Tio Guds Bud, trodde
Huldberg redan vara vederlagd genom
den förklaringen att skriftens syfte-
mål blott vore politiskt, ej religiöst.
Hvad betrväffade Actors anmärkning rö-
rande författarens ytlrande öfver de
sex bud, dem han kallar kyrkans
budord och dem, såsom han säger,
vi icke mer emottaga, beklagade
Huldberg att han i denna del icke
kunde gifva någon annan förklariug,
en framställ-
tillståndet i
att ul-
men ic-
än att detta blott vore
ning af det närvarande til
Frankrike i detta hänseende;
trycket: Gör som jag säger,
ke som jag gör, dertill författaren
reducerat desse sex budord, såsom be-
kant vore, endast är ett gammalt kändt
erdspråk, som influlit i skriften utan
elak mening, och derpå ingen borde
kunna stöta sig; att med den krigs-
sång som uti 7:de Capitlet af den å-
talade skriften förekommer, såsom svar
på frågan: Säg mig Er morgönbön ?
vore meningen , liksom med allt an-
nat 1 samma skrift, ej religiös, blott
politisk 3 ; krigssången vore den politi-
ske, e den rdfigtöse Frahsmannens
morgon böj mg; meningen vore dessutom
icke, alt krigs-sången skuHe träda i
stället för, elter uttränga hvarje mor-
gonbön i religiöst hänseende; att hvad
anginge de af Actor framställde an-
märkningar emot de såsom å tjugon-
deförsta sidan i den åtalade skriften
förekommande, af Actor citerade ut-
tryck, att ett Kapell vore till åmin-
nelse af det rena Pariser-bBlod, som
först flutit för verldens frihet? och
att der i kommande sekler den men-
niskoblifne slafven skall helsa frihe-
tens första martyrer, så vore detta
ingalunda hemtadt från läran om den
menniskoblefne Christus: det vore blott
en hyperbol af författaren; det hade
icke varit författarens mening att
ga, det blodet flutit för hela verl-.
dens frihet; han hade blott velat säga
att det flutit för den dels af verlden
frihet, som beherrskades af Fransmän-
nen: en hyperbol, desto mera ostraft-
lig, som Huldberg trodde sig hinna
Dp RS a SA