ska representationer af någon utmär-
kelse visa sig först efter Kejsar Leo-
pold I:s anträde till regeringen, år
1657. Han var sjelf klaverspelare,
och har komponerat flera Arier och
Cantater, hvilka ännu finnas. Hans
tycke för musik utbredde smaken för
denna konst icke allenast vid Hofvet,
utan äfven bland allmänheten; och
flera af. Wiens Musikaliska Instituter
härleda sig från denna tid. Han upp-
rättade och underhöll ett ansenligt
Kapell af Sångare och Instrumentali-
ster; de förra till det mesta Italiena-
re, hvaribland äfven kastrater.
År 1659 lät han på nuvarande Jo-
sefstorget uppföra en stor Tceaterbygg-
nad, som innehöll trenne Loge-rader,
jerste Gallerier. Ibland de ovanligt
lysande festiviteter, hvarmed hans bi-
läger med Spanska Infantinnan Maria
Theresia år 1666 firades, var äfven
uppförandet af en stor Opera (Pomo
d Oro) med musik af Cesti, hvartill
en stor Teater af trä blef uppförd på
nuvarande Burg-Platz. Leopold sjelf,
hans Hof och den höga Adeln drogo
försorg om en så rik och praktfull
representation, att troligen någon så-
dan på intet annat ställe då ännu ägt
rum. — Antalet af de på Scenen upp-
trädande personer steg tillett tusende,
Det blef sedermera ett stadgadt bruk,
att Hofvet nnder Fastlagen förströd-
de sig med uppförandet af Skådespel
och Operor på den stora Kejserliga
Teatern, hvilka för det mesta gåfvos
på Italienska; men äfven under mel-
lantider och vid solenna tillfällen upp-
fördes Italienska Operor.
(Forts, ce. a. g.)