uc libvCPAla. JE Slolra StUlnmor som
man fann i Deyens skattkammare,
voro ämnade att användas till belö-
ningar för de tjenstfärdige och för
jesuiterne, samt till första subsidie-be-
talningen åt Österrike och Preussen.
Sådan var Frankrikes ställning då
kammaren upplöstes. Vi skoia lefva
lugnt , yttrade sig Peyronnet till Carl
Xx) så snart de industriella klasserne
öra en bankrutt hvardera om året,
och alla, som kunna skrifva, göra det
med ögat fästadt på Bastillen och gal-
gen. Dessa ord innefatta det väsendt-
liga utaf den omstörtning man förbe-
redde.
Man önskade anställa decimattion;
man upprättade proscriptions-listor,
som först genomsågos hos Peyronnet
och Chantelauze, och i sista handen
utarbetades hos Polignac; de innefattade
sextioåtta pairer, 137 deputerade och
dessutom oppositionens hufvudmän.
Uti departementerna uppsaltes för-
slagerne till denna lista utaf kungliga
procureurn, och man tror sig veta
med visshet, att, då procureurn i Tou-
louse vägrade att på sådant sätt upp-
gifva sina medborgares namn till pris
åt ministrarnes vildhet, åtog sig Herr
G., General-procureur vid Hofvet 1
M...., att angifva de Toulousiske libe-
rala.
Man hade indelat offren i fem klas-
ser, efter det öde man ämnade hvar-
dera af dem. Den första klassen inne-
fattade dem, som voro bestamde för
schavotten; till den andra hörde de,
som skulle dömmas till tvångsarbeten;
Den tredje och talrikaste utgjordes af
dem, som skulle öfverskickas till Al-
gier och inneslutas uti Casaubas fän-
gelserum; Den fjerde skulle inspärras
i Franska fängelser, och den femte
landsförvisas till Spanien.
Ett autentikt dokument härutinnan
hade man funniti Polisprefekten Man-
gins kabinett: en tablå, på hvilken
man uppfört femtonhundrade fyratio
nio namn af alla klasser: handlande,
artister, militärer, litteratörer, kapi-
talister, förnäma, författare, bankö-
rer, expediter m. fl., mot hvilka rege-
ringens raseri detta år skulle utbryta.
Hvarje departement lemnade på
samma sätt till inrikes ministern en
lista, de flesta upprättade inom pre-
feetur-konseljerne, der dessa voro kän-
da såsom regeringen tillgifne. Sigill-
bevararen erhöll äfven sådana listor
ifrån generalprocureurerne, ifrån kung-
liga procureurerne och (förnämligast
från congreganisterne och presterska-
pets vänner. De voro uppsatta efter
alfabetisk ordning.
Ett utdrag af detta arbete var ut-
arhetadt för DNDaunhines enskilta hi-