SS RF chartan, om Bonaparte, kejsartidens och republikens segrarj och vapenbragder. — Ja! det är afskyvärdt. Man får låf ätt hindra all gemenskap mellan borgarne och soldaten. En Fransk krigare bör icke tänka på annat än Gud och sin kung. Deremot finnas många, som läsa de liberala bladen, och till och med sjelfve prenumererat på dem. — Barmhertige Gud! — och man fusillerar dem icke? De sälla sig till hvarandra i öfningssalen, gå turvis till caffehusen och återkomma med berättelse om hvad de läst. Kardinalen lät höra ett utrop af harm, klagade vidlyftigt öfver så upprovisk sinnesstämning, och tillade; Ni skall i morgon lemna mig förteckning på cheferne för de kompanier, som äro mest angripne utaf denna kräftskada; de skola röna prompt rättvisa. Min herre! allt vore förloradt om konungen icke skulle kunna lita på sina troppar. Jag upprepar ännu en gång, Ers s Eminens, att regementerne skola göra sin skyldighet; men emellertid vore det en förfärlig ytterlighet, att nödgas gifva eld på folket. Ack! min herre, man skall endast skjuta på packet; det förenar sig säkert ingen adelsman med dessa banditer, — Det kunde vara ovisst Monseigneur ; adeln räknar ibland sig många politiska fritänkare, som lätt kunna kasta sig på folkets sida. ee Nå ja! då afsäga de sig sitt aådelskap, det är allt; de göra sig till slafvar , och må fördenskull behandlas som sådana. — Men, jag går nu till konungen; dröj Ni qvar, ty Dauphin vill tala vid Er. Kardinalen aflägsnade sig; officern stannade qvar och syntes försänkt i djupt begrundande. Efter en qvart kom Dauphin, följd af två andra personer; efter några likgiltiga ord yttrade prinsen: -— Framför allt ingen tvekan; man har r förberedt allt; man får icke hvarken gå tillbaka eller dröja, under förevändning att afvakta nya förhållningsordres. Man skall gilla det stvängaste förfarande; min far och jag hafva beslutit att låta alla följder af denna sak stanna på oss, ech förrän att vi skulle gifva vika för motpartiet, skulle vi stiga till häst och visst icke öfvergilva fäderneslandet 1; och endast öfver våra lik skola jakobinerne