ning Hannover? - Journal des debats
yttrar öfver den ena af dessa frågor:
Om de trenne makterna förena sig
för att kufva Polens frihet, skall väl
Frankrike, fritt såsom Polen genom
sitt eget mod, låta sina gamla vapen-
bröder förgås attan hjelp? 2 Det skally
för att bispringa denne tappra nation,
icke behöfva föra sina soldater till
stränderna af Weichseln. Kriget träf-
fas öfverallt i Europa, och ett Polen
skulle finnas i Belgien, i IHalien, på
Rhens stränder. Och Fransyska ca-
binettets förklaring till Belgiens för-
mån lemnar icke vum för nägot tvif-
vel om det uppförande som kommer
att iakttagas i frågan om Polen.
Politiken, fortfar samma blad,
Pskördar nu frukterna af traktaten år
1815. Denna traktat undertryckte fol-
ken; men förtrycket föder förr eller
sednare friheten. Congressen 1 Wien
trodde sig kunna efter behag skapa el-
ler tillintetgöra nationer. Den sade
till Belgiens folk: I skolen blifva
Holländare 3; till Schweitzarne: I sko-
len återgå till feodalismens författning:
till Polen: Du skall icke mer finnas
till. Ingen mensklig makt har denna
rättighet; nationerna äro till genom
sina naturliga gränsor, inrättnin; gar,
religion, språk och seder. Man kan
förstöra, icke förvandla dem. Ock-
så har på mindre än fyra månader
Belgien blifvit återskänkt åt sig sjelf.
Schweitz antager en författning mera
enlig med tidehvarfvet och Polen å-
terfordrar sitt namn af nation. En
vindfliägt har sålunda utplånat hela
den artificiella geografi, som congres-
sen 1 Wien tillskapade.
Sådan är den närvarande ställningen
i Europa. Vi kunna icke längre följa
det Fransyska bladet i sina betraktel-
ser om den sympathi mellan folken
som under det sista året visat så för-
det föregående lägga ännu en fråga,
hvars besvarande vi öfverlemna åt
framtiden: Om vårens ankomst skulle
gifva lösen till ett Europeiskt krig,
skall Sverige då få fortfara i sitt Ivck-
liga fredslugn ? Eller om detta icke blir
förhållandet, hvilket systdm skall Sveri-
ges consliti uionella Regering komma att
skyldig höllighet för tryckfrihetslagens
fordringar, och aktving för den som i
dessa mål ensam äger att besluta, öf-
verlemnande eftersatsen åt våra Läsa-
re. Säkert är att om valet blir svårt,
kommer utslaget att blifva enligt med
Rikets naturliga intresse och sanna
fördel.
re UME ES-PREEEES ANA
iakttaga? Vistadna här, likamycket tal
vånande resultat. — Vi vilja blott till