ropeiska makternes närvarande politiska förhållanden till hvarandra, serskildt med afseende på den ställning hvari Sverige vid en förväntad brytning kan komma alt befinna sig, af högt interesse om den kunde på en gång innefatta en djup blick öfver händelserna och ett fritt yttradt omdöme. Men tryckfrihetslagen har hos oss så inskränkt yttrande-rätten i alfseende på Landets förhållande till utzs ländska makter, — och vi vilje icke förneka, att detta ju någongång kan vara nyttigt, — att hela denna del af statsmannakunskapen, i hvilken ofta den periodiska pressen i andra länder giver statsmännen ex officio många nyttiga vinkar i afseende på folkets tänkesätt, hos oss är aldeles död för allmänheten. Om vi således ett ögonblick sysselsätta läsaren med detta ämne, äga vi redan i det föregående en ursägt i fall våra tankar nog mycket ikläda sig formen af allmänna termer: ett fel, hvilket vi annars föresatt oss alt så mycket som möjligt undvika, — och om. den praktiska tillämpningen lämnas ät Läsaren sjelf. Vi skola åtminstone icke trötta genom längden. Man finner efter det sista årets händelser, thron —förändringarna i England och Frankrike, och ekännandet af Belgiens oafhängighet, alt den Heliga alliansens utsigter betydligt förändrat sig. ÖOgonblicket af en krisis är åtminstone snart inne. Rysslands sjelfherrskare rustar sina härar mot insurgeuterne i Polen. Skola väl Osterrikes och Preussens Monarker härvid förblifva tysta åskådare? Deras gränsor, sådana de bestämdes vid congressen i Wien, äro oroade. Posen och Gallicien kunna icke undgå känningen af den skakning som börjat i Warschau. Det terde icke vara så alldeles säkert att lita på den enthusjiasm för Regeringarna, som afmålas i dessa länders tidningar, såsom rådande bos innebyggarne. Enskilda un