ropeiska makternes närvarande poli-
tiska förhållanden till hvarandra, ser-
skildt med afseende på den ställning
hvari Sverige vid en förväntad bryt-
ning kan komma alt befinna sig, af
högt interesse om den kunde på en
gång innefatta en djup blick öfver
händelserna och ett fritt yttradt om-
döme. Men tryckfrihetslagen har hos
oss så inskränkt yttrande-rätten i alf-
seende på Landets förhållande till utzs
ländska makter, — och vi vilje icke
förneka, att detta ju någongång kan
vara nyttigt, — att hela denna del
af statsmannakunskapen, i hvilken ofta
den periodiska pressen i andra länder
giver statsmännen ex officio många
nyttiga vinkar i afseende på folkets
tänkesätt, hos oss är aldeles död för
allmänheten.
Om vi således ett ögonblick syssel-
sätta läsaren med detta ämne, äga vi
redan i det föregående en ursägt i fall
våra tankar nog mycket ikläda sig
formen af allmänna termer: ett fel,
hvilket vi annars föresatt oss alt så
mycket som möjligt undvika, — och om.
den praktiska tillämpningen lämnas ät
Läsaren sjelf. Vi skola åtminstone icke
trötta genom längden.
Man finner efter det sista årets
händelser, thron —- förändringarna i
England och Frankrike, och e-
kännandet af Belgiens oafhängighet, alt
den Heliga alliansens utsigter betyd-
ligt förändrat sig. ÖOgonblicket af en
krisis är åtminstone snart inne. Ryss-
lands sjelfherrskare rustar sina härar
mot insurgeuterne i Polen. Skola väl
Osterrikes och Preussens Monarker
härvid förblifva tysta åskådare? De-
ras gränsor, sådana de bestämdes vid
congressen i Wien, äro oroade. Po-
sen och Gallicien kunna icke undgå
känningen af den skakning som börjat
i Warschau. Det terde icke vara så
alldeles säkert att lita på den enthu-
sjiasm för Regeringarna, som afmålas
i dessa länders tidningar, såsom rådan-
de bos innebyggarne. Enskilda un-